Jag fick tyvärr inte vänja mig vid Ingrids insomnand redan halv tio. Ikväll hann klockan bli kvart före elva före andningen var tung. Nå. Jag försöker vara positiv och tänker att det ju lär ska finnas något skönt med det välbekanta. Och att den här dagen minsann hade råd med ett lite snöpligt slut.