Min mammaledighet till trots befinner jag mig på läger med sjuttio ungdomar. Här är ganska ruggigt och trots att nästan hela gänget vandrar omkring i yllesockor känns det kallt in i märgen. Jag är helt slut och i princip en enda stor sammandragning efter den intensivaste dagen på länge (som ändå bestod av två timmars vilostund mitt på dagen).

Timman är sen (för en kvällstrött höggravid kvinna), kölden sitter i och jag har just hållit mitt livs antagligen mest ostrukturerade andakt. Och ändå känns det ganska bra. Kanske till och med riktigt bra. Det är nåd en lördagskväll.