Idag ringde faktiskt en väckarklocka och väckte mig, trots att sådant nog ska hända bara i undantagsfall numera. Jag masade mig upp ur sängen och Ingrid studsade upp av entusiasm eftersom hotellfrukost med mor/mormor var första programpunkten. Det var mysigt.

Sedan körde jag Ingrid till dagis vid halv elva, kom hem och la mig i sängen. Och jag steg inte upp därifrån före klockan två då jag gick till köket och värmde lite pasta från igår. Sedan åt jag det (i sängen) medan jag tittade på Mia och Klara. Ungefär där är jag nu, samtidigt som jag står inför dagens svåraste fråga: ska jag motionscykla nu före jag hämtar Ingrid eller ska jag göra det sedan ikväll? Eller inte alls?

Jag antar att jag i något skede kommer att börja längta efter svårare frågor igen, men just nu njuter jag väldigt mycket av att det är det knepigaste den här dagen bjuder på.

Jag tror det blir nu. Eller så blir det ikväll. Ja, det är en svår fråga.