Igår somnade Ingrid klockan nio efter ett helt smärtfritt sänggående. Jag tog ut sommarens bästa natt. I förskott. Varelsen i fråga vaknade klockan 03.45. Tyvärr för morgonen. Och det gjorde således vi andra också. Nog för att vi hade tidig väckning hur som helst, men ingenting hade blivit sämre av att vi fått sova till sex.

Jag är rädd att hon ärvt min resfeber och tagit den till nya nivåer. Strax före fem konstaterade hon att det är så otroligt spännande att vi ska på resa att hon inte kan sova.

Nåja. 6.15 hade vi tänkt starta. Och 6.15 startade vi enligt klockan i bilen. Så hittills går allt bra. Och varelsen har somnat i baksätet.