Jag älskar min dotter. Fredrik gick förbi hennes rum just.
– Ingrid, är du ledsen?
– Nä, jag är sur.
– Okej.
– Jag hittar inte på något att göra.
Bra problem när klockan närmar sig halv tio en vardagskväll och man är tre år.
Jag älskar min dotter. Fredrik gick förbi hennes rum just.
– Ingrid, är du ledsen?
– Nä, jag är sur.
– Okej.
– Jag hittar inte på något att göra.
Bra problem när klockan närmar sig halv tio en vardagskväll och man är tre år.
Nästan för lycklig 
Oj kära barn! Jag förstår dock henne för sova är ju inget man aktivt gör, åtminstone inte ur barnperspektiv. Däremot kanske en trött småbarnsförälder ser sova som något man väldigt aktivt försöker få gjort.
Ja, lite så. Att vi har ganska olika perspektiv på det här med sömn, jag och Ingrid. Och helt olika dygnsrytm (om man beaktar vår ålder). Ganska exakt samma dygnsrytm sådär i praktiken. Vilket har både sina för- och nackdelar.