Jag letade efter reaböcker i genren ”sådant som är lite jobbigt och obekvämt” och hittade en bok vars titel uppmuntrade mig att slänga den. Hann inte lusläsa texten på bakpärmen men uppfattade orden miljörörelse och sophantering och tänkte ge mina konsumtionistiska sidor en känga.

Det gick inte så bra. Boken var ett enda långt försvarstal av den svenska avfallshanteringen. Jag uppfattade att jag bör konsumera mera för att öka avfallet och därmed öka trycket på att vidareutveckla hanteringen av det.

Och det argumentet blir lite avigt. Känner jag. Skapa avfall för att bidra till att förbättra hur man hanterar problemet avfall? Då är ju kontentan ändå att avfall är ett problem och då borde väl alternativ A ändå vara att försöka minska på grundproblemet. Eller?

Jag blev inte det minsta utmanad. Det kändes inte alls jobbigt och obekvämt. Bara konstigt.

Och så påmindes jag om vikten av källkritik. Om en ekonom på Svenskt Näringsliv skriver en bok lär han ju knappast uppmana oss att undvika att köpa.