Jag måste erkänna att visionen för den här morgonen kanske inte hade den mest påtagliga verklighetskontakt så döm om min förvåning (bra uttryck) när jag vaknade av mig själv först halv tio och Ingrid ett par minuter senare. Nu äter vi knäckebröd och yoghurt framför gårkvällens idol och livet känns oförskämt härligt. Jag ska nog börja visionera mera för helgmorgnar om det leder till så här goda resultat.