Jag tror att Moas framträdande just är ett av mitt livs bästa idolupplevelser. Helt sjukt bra. Kanske jag äntligen, äntligen, äntligen får börja tycka om någon i idol på riktigt igen. För det är ju det som är problemet i år enligt min amatörsociologiska undersökning; att vi inte tycker om idolerna. De är ju duktiga artister men vi tycker inte riktigt om dem eftersom de blir en aning personlighetslösa i all sin ungdom. Nå, åtminstone jag tycker om Moa.