Igår tog vi ett farväl. Jag är dålig på sådant men försökte vara tapper. Försökte tänka att ett halvt år ändå bara är ett halvt år. Och att andra sidan jorden ändå bara är andra sidan jorden.

Det gick sådär. Hur tapper jag än ville vara. Så tapper jag nu kunde vara.

För jag kommer ju att sakna så mycket. De kommer att fattas mig så många gånger. Det finns platser i vårt vardagsliv som är bara deras.

Och samtidigt som jag sörjer är jag så innerligt glad för deras skull, för den här möjligheten de fick och tog.