Jag samlar på situationer, samtal och karaktärer. I säkert tio års tid har jag ibland stannat upp mitt i allt och tänkt; det här ska jag använda i min bok. När jag började samla var jag övertygad om att det skulle bli en bok någon dag. Det var en fråga om när och inte om. Nu vet jag inte vad det är för fråga mera, men jag fortsätter samla.

I går hittade jag ett guldkorn som fick en hedersplats i min samling. Hedersplats får de guldkorn som vid första anblick inte verkar vara speciellt gyllene, men som efter lite putsning och särskådning lyser alldeles strålande självklart.

Jag kan ju inte skriva mera om guldkornet här. Ni får läsa om det i boken sedan.