Det ryktas att Da da dam sågats hårt av en del musikkritiker i Sverige. En vän till mig berättade att hon läst en kritikers ord om att man vill/borde skära av sig öronen eller hälla gift i dem efter att ha hört låten.

Jag kan inte ta sådan kritik på allvar. Där försvann trovärdigheten hos den kritikern. Liksom.

Jag hävdar inte att man måste tycka om Da da dam men jag hävdar på något sätt att den är harmlös. Att det är inte sunt att vilja skära öronen av sig på grund av den. Den är ju inte jobbig eller anstötlig på något sätt, budskapet är inte farligt och den är inte en sådan där stressande låt som kunde ge den lugnaste problem.

Jag hävdar inte att man måste tycka om Da da dam. Men lite vill jag hävda att man inte kan ägna en massa energi åt att aktivt tycka illa om den. Låt den vara. Den skadar ingen.

Ibland blir jag så irriterad på det faktum att den kritiska ofta anses vara intelligentare på något sätt. Som om det verkligen är mera kritik världen behöver.