I går satt jag i biosalongen och grät av tacksamhet för att jag är frisk, för att Fredrik är frisk och för att Ingrid är frisk. För att alla i min familj är friska. Alla Fredriks syskonbarn. Den underbara kvinnan bredvid mig. Helt otroligt.

Samtidigt grät jag också för de två mycket små barn som funnits i mina böner och tankar de senaste dagarna. För de lite äldre, men alldeles för unga, kvinnorna.

Att få vara frisk är stort varje dag.