Definitionen på verbet avbryta måste vara ”det som Amanda gjorde med den där 30-dagars-blogglistan”. Jag tog bara en konstpaus. Min ambitiösa tanke är att jag i dag ska lista ikapp och skriva samtliga tre inlägg som jag slarvat med. Vi börjar.

 

Den här månaden kommer jag att minnas som decembermånaden då jag jobbade huvudlöst mycket. Dagarna på jobbet har blivit långa och kvällarna hemma har blivit korta. Fredrik har dragit ett hästlass hemma och Ingrid är pappas flicka mera än någonsin förr.

 

Jag kommer också att komma ihåg att vi fick sova så väldigt mycket bättre än förra december och december före det. Att tända adventsljus utan att nästan somna samtidigt är en skön känsla.

 

Jag kommer också att minnas mitt ödmjuka men tappra springande, första julmånaden i det första helt egna hemmet och snömängden. Och att Ingrid levde i sin luciaklänning från och med luciadagen.

 

Och tröttheten. Trots att jag fungerar ganska bra och får sova relativt gott så känner jag av en trötthet som nog är relaterad till att jag inte haft en vecka ledig sedan sportlovet. Det här jullovet kommer nästan löjligt lägligt. Tre dagar kvar. Två och en halv. Sedan blir det lov och vila.