När jag gick i gymnasiet sa en av mina kompisar så här om flickan han var kär i:
– Jag tycker så mycket om henne att jag egentligen inte ens vill ha henne. Jag tycker att hon är alldeles för bra för mig, egentligen.
I dag är han gift med henne.
Enligt min definition av kärlek ligger det något i det han säger. För mig är kärlek i första hand något man ger än något man får. Och det är alltid något man gör snarare än något man känner. När jag en gång lovade att älska Fredrik så lovade jag inte att vara förälskad i honom varje dag (även om det ska erkännas att jag nog varit det hittills i alla fall) men att älska honom.
För mig är kärlek ett val även om det låter krasst och ganska oromantiskt. Jag kan välja att älska. För mig är kärlek att välja en och välja bort alla andra och inte känna ens minsta ångest över det, ingen rädsla för att man kanske väljer bort någon ännu bättre än den man väljer.
För mig handlar kärlek om att vilja en annan människas allra bäst. Jag vill alltid att Fredrik ska lyckas. Jag vill att han ska få bli sitt allra bästa jag och jag vet att han känner likadant för mig. Att vi stöder varandra, hejar på varandra och ibland stiger åt sidan själva för att låta den andra komma fram – för mig är det att vi älskar varandra.
Mest av allt handlar kärlek för mig om att bli och vara den allra bästa för Fredrik. Och jag tror att jag gör det ganska bra även om jag tycker att han är alldeles för bra för mig, egentligen.
Det finns ju annan kärlek också. Jag fick en gång en fråga.
– Känner du aldrig att du bara vill täppa för Ingrids mun när hon skriker på nätterna?
Och jag svarade helt ärligt.
– Nej. Aldrig.
– Men att du vill lägga ut henne på trappan då?
– Aldrig.
– Oj. Du måste verkligen älska henne.
Och visst. Det är väl också kärlek. Förstås kan jag bli arg på henne. Oj, vad jag kan bli arg. Men jag har aldrig ens tänkt tanken. Aldrig. Och jag vill hennes allra bästa. Och jag kan börja gråta nästan när som helst om jag tänker för länge på möjligheten att förlora henne. Och jag tycker egentligen att hon också är alldeles för bra för mig, egentligen.
Fint, väldigt fint sagt!
Tack!
Håller med föregående talare. Mycket fint skrivet och jag håller med. Så där borde det vara jämt 🙂
Ja, visst är det så. Och det fina och knepiga och utmanande är ju att det ganska långt är upp till oss själva. Om vi ser kärlek mera som något vi gör för andra än något andra gör för oss så är det alltid tillgängligt för oss.
Vacker definition av kärlek.
Många tack!
How sweet it is to be loved by you 🙂
How sweet is is to be able and allowed to love you! Oj, vad jag saknar dig!