Hälsa borde vara garanterat småbarnsföräldrar. Att vara krasslig är ju alltid en plåga, men att vara hälsomässigt på minus samtidigt som en levnadsglad tvååring drar en i armarna och hänger en i kjolarna är verkligen inte nådigt. Till och med små åkommor blir övermäktiga då. Någon gång i dag har jag sagt åt min man att jag är så matt att jag inte längre kommer ihåg vad jag ser fram emot i livet. Det var kanske en aning dramatiskt och överdrivet, men det kändes verkligt då just.