Dagens boktips: En sorts kärlek och Änklingen av Ray Kluun. Den första fick jag som en bonusgåva på bokrean förra året. Den andra köpte jag ytterst medvetet på årets bokrea. Den första läste jag i somras. Den andra läste jag i går och nu på morgonen. Den första var sorglig och skrämmande och vacker och hoppfull. Den andra var sorglig och skrämmande och vacker och hoppfull. Jag tycker om båda. Jag rekommenderar båda.

Jag läste ”En sorts kärlek” när jag var gravid eller ammade, minns faktiskt inte, hormonstinn iaf. Jag får en bad feeling när jag tänker på den men jag minns knappt vad den handlade om. Nån sort otrohet var det visst? Borde jag kanske läsa den igen?