Ännu en bra natt. Vågar jag tro och hoppas? Självklart gör jag det! Att var just hoppfull är ju mitt kännetecken.

Lite kort var natten kanske. Inte riktigt elva timmar. Det är fint att få klaga över att det är en kort natt. I lördags träffade jag en krabat i ungefär samma ålder som Ingrid och den krabaten sover nio timmar i dygnet. Totalt. Inklusive middagsvilan.

Hemska saker.