Att handla mat med Ingrid en måndagskväll är detsamma som att få många nya vänner. Hon tar kontakt med folk hela tiden. Marscherar fram till dem och tittar. Vinkar. Skrattar. Tittar. Tittar. Tittar. Hennes ögon är rundare och större än någon annans ögon. Och de arbetar helt ogenerat. Jag tycker det är fräscht. Livet med en Ingrid skulle säkert vara en rejäl prövning för en introvert stackare. Tur att hon har talträngda föräldrar som har ett nästan för stort intresse för människor.