Mest goolgat i dag: ettåring vägra sitta barnvagn. Ingen promenad alls kan klassas som en barnlek numera. Nej, det är krig och kamp. Och ibland nästan livsfara när hon kastar hela sin överkropp överbord och låter den hänga och slänga på ena sidan. I något skede ger jag upp och bär barnet och skuffar vagnen med den lediga armen. Och då har hon mage att ha åsikter om hur jag bär henne. Hon vill titta åt ett annat håll. Otacksamt. Hjälp mig. Jag fasar redan för nästa strapats. Och kan inte förstå hur barn kan gå så upp och ner. Det här gick ganska bra ännu i lördags och nu fungerar det inte ens nästan. Att ha barn är detsamma som att ha en osäker tillvaro.