Vi kom hem från vår sportlovsresa igår. På färjan från Umeå frågade en bekant hur vi hade haft det och jag hörde Fredrik svara:

– Jättebra!

Och jag tänkte att… Har vi faktiskt haft det jättebra?

Visst. Vi hade det jättebra. Också. Men vi hade också stunder som var ganska långt från jättebra. Det borde vara olagligt att gnälla och tjata och syskonbråka på resor. Om vi säger så.

Det fina med resor är att man i efterhand minns de där jättebra stunderna mest, bevisligen redan när efterhand knappt har börjat. Bland annat därför är det ett enormt privilegium att kunna göra en resa med sin familj. Att få vara tillsammans några dagar utan den där rastlösheten som kommer av att någon i familjen hela tiden är på väg någonstans eller hellre skulle vara på en annan plats gör onekligen gott. Trots att det tydligen är lagligt att gnälla och tjata och syskonbråka på resor.