Jag vet inte riktigt hur jag ska fortsätta efter i går. Vet inte hur mycket jag ska berätta om den process som har fört oss hit.

Men en sak vet jag; era reaktioner har rört mig till tårar. Flera gånger. Nu är jag visserligen inte känd för att vara svårrörd. Men ändå.

Så många är så glada över att vi flyttar närmare. Så många är så ledsna över att vi flyttar fjärmare. Kan man få känna sig rikare än så? Att några Kvevlaxbor också kommenterat och välkomnat är kanske störst av allt.

Ni har gjort helt rätt. Ni är ett skolboksexempel. Tack! ❤️