Jag tänker egentligen inte säga något om hemmamammafrågan, men jag tycker det är sjukt intressant att läsa vad andra tänker och tycker. Det enda som verkligen kan sägas om saken har ju redan sagts så många gånger; låt folk göra som de vill.

Sedan kan jag tillägga så där försiktigt att jag ofta tycker mig se att de som ropar högst om hur saker och ting ska göras är de som har störst behov av att få bekräftat av andra att deras val är okej.

Och det är ju inte heller någon dödssynd.

Jag är på inget sätt stolt över det, men det här marknadsföringstricket fungerar på mig. Om man med fungerar menar att jag köper med glädje. Jag har samlat och handlat och klistrat så flitigt att jag får köpa inte en, inte två, inte ens tre eller fyra utan FEM kärl till nedsatt pris. Jag hade tänkt köpa ett.

Goda ting har ramlat över mig denna vecka och ändå väljer jag att berätta om det minst goda; att jag vågade utan att vinna i tisdags och nu har kortare hår än någonsin. Åtminstone sedan 1991.