Det är Runebergs dag. Jag ville hedra skalden redan från morgonen och läste några dikter högt vid frukostbordet.
– Vad tycker du om min diktläsning, Ingrid? frågade jag. Publikundersökning.
– Nå… Sådär… Inte, sa Ingrid som alltid är överdramatisk och överväldigad.

Jag vet inte om det är jag eller Johan Ludvig som förolämpades.

Kvart före tre lämnade jag dansgolvet. Det var en rolig kväll. Men frågan är om jag faktiskt är gjord för sådant här. Suset och bruset i mina öron säger nej. Väckarklockan som ringer om senast fyra och en halv timme är säkert beredd att hålla med.

Men det var en rolig kväll.

Jag hade faktiskt tänkt vara lite värdig och snygg inför kvällens festligheter. Stort tack till snö, regn och vind som hade tänkt annorlunda.

Det får bli ännu ett inlägg i serien Saker som håller mig ödmjuk.

Jag hade faktiskt tänkt vara lite värdig och snygg inför kvällens festligheter. Stort tack till snö, regn och vind som hade tänkt annorlunda.

Det får bli ännu ett inlägg i serien Saker som håller mig ödmjuk.

Någonstans halvvägs inne i Social network viskar jag åt min man att det är så spännande att för en gångs skull se en film med ordentlig handling. Så avancerad och förfinad är min filmsmak.

I dag dejtar jag den bästa man jag någonsin träffat. Vi har sett film. Bra dejt. Spännande man. Jag tror jag ska satsa på honom. Även om han just nu är lite frånvarande.

I dag dejtar jag den bästa man jag någonsin träffat. Vi har sett film. Bra dejt. Spännande man. Jag tror jag ska satsa på honom. Även om han just nu är lite frånvarande.

I dag satt jag på ett möte där summan fyra miljoner euro kallades småpotatis. Allt är tydligen relativt.

Torsdag är min dag. På torsdag jobbar jag så länge jag vill eller måste och efter det gör jag precis vad jag själv vill. Oftast träffar jag en kompis eller till och med två. Ibland går jag på teater eller på bio. Ibland sitter jag på ett cafè och läser en bok. Ibland strosar jag omkring och njuter av självvald ensamhet och tystnad. Ibland, men sällan, springer jag. Det är lite för tråkigt för att slösa en torsdag på. Jag älskar min torsdag. Jag älskar att jag får ha den.

 

Jag ser fram emot torsdag hela veckan. Och efter en riktigt bra torsdag har jag en nyvunnen, uppfriskande energi.

 

De flesta småbarnsmammor jag känner blir lite avundsjuka när jag någon gång nämner min torsdag. De flesta småbarnsmammor jag känner har inte en kväll i veckan då de får göra precis vad de själva vill. Och ibland kan jag inte låta bli att undra: varför har de inte en sådan kväll?

 

Och vet du vad? Jag har firat min torsdag i ett och ett halvt år och jag har inte nämnt den i det här forumet före nu. För det är lite provocerande. Får man som mamma välja bort sin familj en kväll i veckan och välja sig själv?

 

Jag tror att man får. Jag ser min torsdag som förebyggande vård mot bitterhet.

Torsdag är min dag. På torsdag jobbar jag så länge jag vill eller måste och efter det gör jag precis vad jag själv vill. Oftast träffar jag en kompis eller till och med två. Ibland går jag på teater eller på bio. Ibland sitter jag på ett cafè och läser en bok. Ibland strosar jag omkring och njuter av självvald ensamhet och tystnad. Ibland, men sällan, springer jag. Det är lite för tråkigt för att slösa en torsdag på. Jag älskar min torsdag. Jag älskar att jag får ha den.

 

Jag ser fram emot torsdag hela veckan. Och efter en riktigt bra torsdag har jag en nyvunnen, uppfriskande energi.

 

De flesta småbarnsmammor jag känner blir lite avundsjuka när jag någon gång nämner min torsdag. De flesta småbarnsmammor jag känner har inte en kväll i veckan då de får göra precis vad de själva vill. Och ibland kan jag inte låta bli att undra: varför har de inte en sådan kväll?

 

Och vet du vad? Jag har firat min torsdag i ett och ett halvt år och jag har inte nämnt den i det här forumet före nu. För det är lite provocerande. Får man som mamma välja bort sin familj en kväll i veckan och välja sig själv?

 

Jag tror att man får. Jag ser min torsdag som förebyggande vård mot bitterhet.