I går var vi på födelsedagsfrukost hos en av våra äldsta vänner. Han fyller i dag 39 hela år och är alltså inte som någon gata. Men ändå.

Hans fru, som är lite yngre än han men inte så mycket yngre att folk tittar fördömande, blir alltid lite glad när jag påtalar hur välbevarad och snygg hon är. Jag gissar att hon tycker om att hon ser yngre ut än hon är.

Själv är jag 27 år och vet inte riktigt vad jag vill se ut som. På ett sätt blir jag lite glad när någon gäst utifrån tror att jag är elev i skolan. På ett annat sätt vill jag ändå gärna se ut att vara torr bakom öronen. När jag var femton ville jag också det, då ville jag se ut som nitton.

Kanske jag gärna ser ut som 27 i dag. Och jag undrar när dagen kommer då jag blir uppriktigt glad över adjektiv som välbevarad. Kanske i morgon.