I allmänhet är det ju otrevligt när människor skrattar åt ens frågor. Om man inte eftersträvade lite lustighet förstås. Men i dag hos tandkirurgen var det så befriande. Efter att han dragit ut båda visdomständerna på höger sida berättade han att det vara dags för stygnen.

– Gör det ont? frågade jag under skynket (obehagligt föresten att ligga under ett skynke som blottar bara näsa och mun).

Han skrattade! Och skötaren skrattade! Och det var så skönt och befriande och underbart. För allt farligt var ju redan över. Då gör det inget att man blir utskrattad.