Trots en god natt kan man vara lite morgontrött. De tre senaste tuttfria veckorna har ju nattsömnen varit så där.

Trots en god natt kan man vara lite morgontrött. De tre senaste tuttfria veckorna har ju nattsömnen varit så där.

Den här veckan skulle bli lugn. Vi skulle ha nästan ingenting alls att göra. Jag slår hjälplöst ut armarna och säger som min systerdotter brukar säga (med lite östeuropeisk accent): Vad händer?

 

Något av det värsta jag vet är en känsla av att omständigheter och tillfälligheter och livet självt bara drabbar en. En känsla av att man inte rår över sin egen tillvaro på någon nivå. Nu är det inte så farligt när det handlar om en enda vecka som blir radikalt annorlunda än den skulle bli enligt ursprungsplanen. Men jag skulle gå sönder om jag nu utvärderade mitt liv och kände att jag inte har valt något av det som är mitt liv. Varför bor vi här? Varför jobbar du med det där? Varför jobbar jag med det här? Varför seglar vi inte? Ni vet, sådana frågor.

 

Jag tror att en delorsak till att vi flyttade hit var min rädsla för den känslan. Att redan ha återvänt till hemtrakterna efter studieåren och sedan flytta bort igen var ett väldigt medvetet val. Det var verkligen inte att bara bli någonstans. Och det har fungerat. Trots att den här veckan blev annorlunda än jag hade tänkt så har jag frid och fred med tillvaron. Jag vet att vi vill vara här. Det inte bara blev så.

Den här veckan skulle bli lugn. Vi skulle ha nästan ingenting alls att göra. Jag slår hjälplöst ut armarna och säger som min systerdotter brukar säga (med lite östeuropeisk accent): Vad händer?

 

Något av det värsta jag vet är en känsla av att omständigheter och tillfälligheter och livet självt bara drabbar en. En känsla av att man inte rår över sin egen tillvaro på någon nivå. Nu är det inte så farligt när det handlar om en enda vecka som blir radikalt annorlunda än den skulle bli enligt ursprungsplanen. Men jag skulle gå sönder om jag nu utvärderade mitt liv och kände att jag inte har valt något av det som är mitt liv. Varför bor vi här? Varför jobbar du med det där? Varför jobbar jag med det här? Varför seglar vi inte? Ni vet, sådana frågor.

 

Jag tror att en delorsak till att vi flyttade hit var min rädsla för den känslan. Att redan ha återvänt till hemtrakterna efter studieåren och sedan flytta bort igen var ett väldigt medvetet val. Det var verkligen inte att bara bli någonstans. Och det har fungerat. Trots att den här veckan blev annorlunda än jag hade tänkt så har jag frid och fred med tillvaron. Jag vet att vi vill vara här. Det inte bara blev så.

Varje gång jag tar tillbaka mitt mynt ur kundvagnen känns det som om jag FÅR pengar. Det måste jag väl ändå vara ensam om?

I kväll har jag och min underbara bästa vön tagit mys till en ny nivå. Tur det. Imorgon ska jag nämligen ta arbete till en ny nivå.

I kväll har jag och min underbara bästa vön tagit mys till en ny nivå. Tur det. Imorgon ska jag nämligen ta arbete till en ny nivå.

Att tona håret och tycka att skillnaden är så drastisk att man knappt vågar möta andras blickar och sedan när man gör det inse att ingen märker någon skillnad är besvärligt. Senast då inser man hur sjukt självmedveten man är.

Att tona håret och tycka att skillnaden är så drastisk att man knappt vågar möta andras blickar och sedan när man gör det inse att ingen märker någon skillnad är besvärligt. Senast då inser man hur sjukt självmedveten man är.