Nu först kan jag call it a day. Det är alldeles för sent för en människa med mitt sömnbehov. Jag vill inte ens tänka på hur många timmar jag har jobbat i dag. Nu ska jag kalasa på skönlitteratur och doodle jump innan jag somnar. Sedan jag införskaffade det senare är mitt liv aldrig mera tråkigt.

Sällan, men ibland, är jag så duktig att jag äcklar mig själv. Då vill jag bara vara slö och slapp och trög och ineffektiv. Sådana människor har ju ändå fritid. Tänker jag mig.

Sällan, men ibland, är jag så duktig att jag äcklar mig själv. Då vill jag bara vara slö och slapp och trög och ineffektiv. Sådana människor har ju ändå fritid. Tänker jag mig.

Om du i kväll såg en sällsynt illaklädd människa till fots som sprang så långsamt att du nästan trodde att hon gick så var det bara jag som var trogen dagens trend och inledde ännu en säsong.

Om du i kväll såg en sällsynt illaklädd människa till fots som sprang så långsamt att du nästan trodde att hon gick så var det bara jag som var trogen dagens trend och inledde ännu en säsong.

Jesu uppståndelse till ära tog jag i går strejk från min godisstrejk. Det var en bra idé. Eftersom detta för tillfället finns på mitt matbord överväger jag att låta också denna annandag bli en strejkfri dag. Jag vill hävda att det dessutom är mera korrekt rent kyrkoårligt sett.

Ja, så fick det bli.

Ingrid och jag har redan i dag åtagit oss det ambitiösa projektet att inleda säsongen för både vårmössa och parklek.

Jag är av den bestämda åsikten att alla som inte inser det fantastiska med Ingrids vårmössa måste rannsaka sig själva.

Parkleken får däremot bottenpoäng. Det går liksom inte att vara i en lekpark där snön är så hög och mjuk och äcklig att barn inte kan röra sig där. Ingrid sjönk ner ett par decimeter varje gång hon tog ett steg. Det är ju helt förståeligt att hon fann det obehagligt. Mina moderiktiga lårhöga stövlar fick tjäna syften som verkligen inte är deras. Usch.

Vårmössa – välkommen.
Parklek – håll dig undan tills snön gör det.

Ingrid och jag har redan i dag åtagit oss det ambitiösa projektet att inleda säsongen för både vårmössa och parklek.

Jag är av den bestämda åsikten att alla som inte inser det fantastiska med Ingrids vårmössa måste rannsaka sig själva.

Parkleken får däremot bottenpoäng. Det går liksom inte att vara i en lekpark där snön är så hög och mjuk och äcklig att barn inte kan röra sig där. Ingrid sjönk ner ett par decimeter varje gång hon tog ett steg. Det är ju helt förståeligt att hon fann det obehagligt. Mina moderiktiga lårhöga stövlar fick tjäna syften som verkligen inte är deras. Usch.

Vårmössa – välkommen.
Parklek – håll dig undan tills snön gör det.

Ingrid och mormor arbetade fokuserat och intensivt med påskris och fjädrar. Båda hade roligt. Båda var stolta. Den senare mera stolt än den första.

Ingrid och äldre kusinen gungande vilt i vardagsrummet. Farten gör bilden suddig, men jag tycker mig skönja lyckan i blicken.

Ingrid upptäckte lekstugan på mormors och morfars gård. För en stackare utan egen spis var succén ett faktum.

Ingrid tränade mycket med tungan. I kyrkan i dag fick alla se alla möjliga tänkbara grimaser.

Ingrid var lycklig och glad och skrattig och positiv. Ibland var hon också arg. Det fick alla erfara.

Ingrid var sällan, men på den här bilden, stilla och harmonisk och lugn.

Det var en god påsk. Det är bara att tacka dem som möjliggjorde den.

Ingrid och mormor arbetade fokuserat och intensivt med påskris och fjädrar. Båda hade roligt. Båda var stolta. Den senare mera stolt än den första.

Ingrid och äldre kusinen gungande vilt i vardagsrummet. Farten gör bilden suddig, men jag tycker mig skönja lyckan i blicken.

Ingrid upptäckte lekstugan på mormors och morfars gård. För en stackare utan egen spis var succén ett faktum.

Ingrid tränade mycket med tungan. I kyrkan i dag fick alla se alla möjliga tänkbara grimaser.

Ingrid var lycklig och glad och skrattig och positiv. Ibland var hon också arg. Det fick alla erfara.

Ingrid var sällan, men på den här bilden, stilla och harmonisk och lugn.

Det var en god påsk. Det är bara att tacka dem som möjliggjorde den.