Min dotter har bevisligen ärvt en egenskap av mig; föraktet mot ballader. Så fort det kommer en seg och besvärlig låt på någon av hennes skivor beklagar hon sig högljutt. Som bäst gnäller hon medan Benny Törnroos berättar en saga. Hon vill ju att han ska sjunga. I hurtigt tempo.

Jag har varit i stan i otroliga fyra timmar och uträttat några stordåd och några smådåd. Hade räknat med risken att alla andra också skulle dåd, men jag var ganska ensam. Ingrid får en halv poäng av tio för sin insats som shoppingsällskap. Nå, hon har andra förmågor.

I dag ska jag köpa de sista julklapparna. Och kanske börja fundera på att packa in de första. Jag har ingen stress what so ever. För mig är julen ännu två dagar bort och tiden dit närmast oändlig. Så kan det bli när man firar stort först på juldagen. Men jag är ju ingen guru på att paketera, så lite stressad borde jag nog vara.

Jag njuter av jullov. Ännu mer av att Ingrid får ha jullov. Hon vandrar omkring helt självklar här hemma i t-shirt och vårmössa. Den finaste jag vet. Både mössan och flickan. Tanken på att jag snart ska få se mina älskade familjemedlemmar är hisnande. De ska för första gången få träffa en Ingrid som pratar!

Jag blir alldeles lyrisk. Jag är alldeles lyrisk.

Denna dag har suttit i ett. Sedan jag for hemifrån 06.50 har jag spenderat tjugo minuter på hemmaplan tills jag kom hem för kvällen för en timme sedan. Denna dag har suttit i ett. Men det där ena har varit av det goda slaget. Jag känner mig mycket mera glad och tacksam än trött. Och då fungerar det.

Jag åkte spårvagn för första gången sedan 2002. Det var en upplevelse. (Att jag bjuder på så här osmickrande bilder på mig själv är också en upplevelse.)

Mitt sällskap  spårvagnen var i högform.

En av mina allra bästa vänner. Och så jag.

Jag och min absolut bästa vän.

Vi hade tid för den här fotosessionen eftersom vi väntade på den femte länken i vårt lunchsällskap. Han skulle aldrig komma sent. Vi hedrade och respekterade genom att själva komma sju minuter för tidigt.

Vi fick äta kungligt. Tsarligt. Antagligen det bästa jag någonsin ätit. Sällskapet var av världsklass. Vi åt lunch i tre och en halv timme. Det säger en hel del.

Desserten svek inte heller. Tack räcker inte, T. Men det är det enda jag kan säga.

Sedan åkte vi i racerfart till ungdomarnas julfest. Ingrid fick vara i centrum och älskade det.

Ingrid myste med sin far.

Och med ett äggformat rytminstrument.

Samt med Fidde.

Andra spelade fotbollsspel. Vissa (läs min man) tog det på ganska stort allvar.

Ingrid och Lottah läste pocket.

Fidde och Lottah visade också Ingrid en film. En uggla och en gris förstörde saker i en mixer. Ingrid tyckte om det. Skrämmande mycket.

God dag. Nu en god kväll. Vi ska komma i julstämning på hög nivå med glögg, pepparkakor och en kvalitativ julfilm.

Helt osannolikt. Jag bloggar med min iphone. Glädjen är stor.

Jag har avverkat en julfest med mycket skratt och mycket stämning. Jag har också deltagit i skolgudstjänst och läste ”Våldet” i stället för ”Väldet” när jag läste text. Jag har problem med vokaler ibland. Speciellt ofta när jag talar finska. Alla som i det språket klarar av skillnaden mellan e och ä har min respekt.

Efter skolgudstjänsten blev jag nästan ihjälkramad. Det är ett underbart problem som jag gärna skulle dras med oftare. Sedan grävde vi fram vår bil ur drivan och åkte hem. Nu har jag ätit några goda och blandade till frukost och ser fram emot lunch. Och vilken lunch sedan!

Jag har avverkat en julfest med mycket skratt och mycket stämning. Jag har också deltagit i skolgudstjänst och läste ”Våldet” i stället för ”Väldet” när jag läste text. Jag har problem med vokaler ibland. Speciellt ofta när jag talar finska. Alla som i det språket klarar av skillnaden mellan e och ä har min respekt.

Efter skolgudstjänsten blev jag nästan ihjälkramad. Det är ett underbart problem som jag gärna skulle dras med oftare. Sedan grävde vi fram vår bil ur drivan och åkte hem. Nu har jag ätit några goda och blandade till frukost och ser fram emot lunch. Och vilken lunch sedan!

Dagens julfest firar jag i ottan. I röd julklänning i silkigt tyg. I gårdagens smink. Det kunde vara både bättre och sämre.

Måndagsmys på kvällskvisten med en älskling, några desperate, lite glass, mycket godis (tack, Fidde och Lottah!) och en filt. Sämre kan det bli. Morgondagen börjar abnormt tidigt. Med tanke på allt roligt som ska hända då lär jag vakna klockan fem av mig själv och vara förväntansfull som ett litet barn dagen före. Ett barn som vet att det varit snällt.

Måndagsmys på kvällskvisten med en älskling, några desperate, lite glass, mycket godis (tack, Fidde och Lottah!) och en filt. Sämre kan det bli. Morgondagen börjar abnormt tidigt. Med tanke på allt roligt som ska hända då lär jag vakna klockan fem av mig själv och vara förväntansfull som ett litet barn dagen före. Ett barn som vet att det varit snällt.