Om Hilde själv får välja somnar hon med en förälder bredvid sig i sängen. Jag skulle ha fått spader om någon av de andra hade krävt sådan service som åttaåring, men jag är märkligt okej med att ligga bredvid henne i sängen en stund innan hon somnar.

Det är väl en av välsignelserna med att vara familjens minsting; att föräldrarna vet att inget varar för evigt och därför kan ha frid med det mesta.

Så här ligger jag. Ikväll igen. Lyssnar på Hildes ljudbok. Spelar lite candy crush. Bloggar. Varvar ner och tänker att det här är vila. Läser bloggruppens senaste meddelanden. Hör hur Hildes andning blir tyngre. Tänker att det kommer dagar – de flesta faktiskt – när hon vill somna utan mig. Så de dagar hon vill ha mig här kan jag vara det.

Inget annat jullov har vi vänt på dygn som det här. Folk har inte bara sovit till tio eller elva, nej de har sovit till ett och två. I något skede kändes det okristligt tidigt att lägga sig vid halv ett.

Idag rök plåstret. Om vi säger så.

I begynnelsen av mitt föräldraskap trodde jag på avvänjning från orimlig jullovsdygnsrytm. Nu vet jag att det bara är att be om att jullovets sista dagar ska bestå av idel trötthet och gnäll, och vem vill avsluta så? Nej, hellre får det svida till sedan när plåstret åker av och väckarklockan ringer 7:15.

Vardagen är onekligen tillbaka. Och vid vardag vänjer vi oss snabbt, snabbare än vid något annat.

Han hade träning i torsdags. Och i fredags. I lördags hade han träningsmatch och igår hade han träning. Idag hade han träningsfri dag. Vad han gjorde då? Han var i hall i fem och en halv timme och spelade fotboll med sina kompisar.

Han har fått sitt tredje fotbollslag nu. (Och nej, jag räknar då inte med HIFK där han visserligen hade sina första träningar, men det är en mycket märklig och helt annan berättelse.) Och tänk att han verkar ha fått ännu ett jättefint lag. Det går inte att räkna med, bara att hoppas på.

Är så tacksam.

I två och en halv vecka har det alltid funnits någon annan i närheten. Det har onekligen varit mycket släkt det här jullovet. Inte för mycket, men mycket. Min systerdotter åkte hem igen för ett par timmar sedan och sedan dess är det plötsligt bara vi.

Det finns knappast något tydligare bevis på att vardagen är på väg tillbaka.

Så här när det återstår en enstaka lovdag kan jag konstatera att jullov nog helt klart är en av de där sakerna som blir bättre ju äldre barnen blir. Många gånger förr har jag till sist längtat bort från mitt jullov snarare än längtat till mitt jobb. Jag har velat få vara för mig själv ens en liten stund. Jag har velat få tänka en tanke klart och äta en måltid till slut utan att behöva ställa mig upp och fixa något mitt i. Nu längtar jag inte bort från något alls. Lite längtar jag nog till jobbet, men jag skulle absolut kunna jullova ännu mer.

En dag till får vi. Älskar att det är just en söndag till. Ingen annan dag är vilan lika lättfunnen.

Hon undrar om det finns en skolhälsovårdare i min skola. Jag frågar varför hon undrar det.

-Jag tänkte om du kan fråga henne om tips för min synskada.

Jag älskar henne. Jag älskar hur hon just nu pratar så självklart om sin synskada. Det kommer förstås att komma andra och mera komplicerade tider, men nu just är det så här.

Man kan mäta en fullbokad och upptagen höst i många olika enheter. En av dem är att vi inte har träffat några av våra bästa och viktigaste vänner sedan i juli. I juli!!!!

Samtidigt som hösten har varit rolig och givande och på många sätt väldigt fin så är det inte så jag vill leva. Jag vill vara en människa som hinner och orkar träffa mina vänner. Ofta. Jag vill inte fråga dem hur hösten har varit. Jag vill fråga dem hur veckan har varit.

Men ikväll fick vi äntligen träffa dem igen. Hela vårt gäng och hela deras. Och min själ mår så bra, så bra.

Vårt julhem. Alltid bäst med vänner i.

Lika säkert som det blir nytt år varje år tittar jag tillbaka på det föregående med hjälp av 35 random frågor som jag besvarat stadigt sedan urminnes.

1.Gjorde du något i år som du inte gjort förut?

Jag var med när ett barn som inte är mitt eget föddes. Klart det mäktigaste som 2024 bjöd på.

Jag firade också att jag varit gift i tjugo år med min bästa vän i världen. Så tacksam! Den kväll vi firade med våra gemensamma vänner kommer jag att ha kvar i hjärtat för alltid.

2.Höll du några av dina nyårslöften?

Gav inga och höll inga.

3. Fick någon du känner barn?

Ja! En av mina allra bästa vänner fick en son.

4. Dog någon som stod dig nära?

Hela året började med att Eva och hennes son dog och mycket vändes upp och ner. Hon stod mig inte direkt nära, men närmare än jag hade trott. Och med de här ljuvliga, Evas bloggrupp, satt vi på begravningen tillsammans och har hållit i varandra sedan dess. Bara idag har vi diskuterat bland annat tonåringar, småbarn och norrsken. Vad gjorde jag utan er?

5. Vilka länder besökte du?

Sverige, minst fem gånger. England, Bryssel och Spanien (eller egentligen då Teneriffa).

6. Är det något du saknade 2024 som du vill ha 2025?

Rimligt shoppingbeteende.

7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?

21 november.

8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?

Det är mycket bra. Men det bästa kan kanske sammanfattas i tre B:n: Bloggruppen, Basgruppen, Benjamin.

9. Vilket var ditt största misstag?

Det är svårt. För på ett sätt är det kanske att hösten blev så brutalt mycket, men samtidigt har jag varit glad och mått bra och velat allt det där mycket.

10. Vilket var ditt bästa köp?

Det får gärna visa sig vara min nya vinterjacka.

11. Vad spenderade du mest pengar på?

Hyra, mat och sparande. Men kläder kommer för nära efter de där.

12. Vad gjorde dig riktigt glad?

Jobbhösten 2024. Lugnt.

13. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Jag har varit orimligt frisk. Och jag är rimligt tacksam.

14. Vilka låtar eller artister kommer att få dig att tänka på 2024?

Här höll jag på att skriva Cha cha cha. Och det säger väl en hel del om mitt rätt svala musikintresse.

15. Mådde du bättre eller sämre under 2024 än du gjort tidigare år?

Bättre. Den hemska starten till trots så mådde jag faktiskt bättre än på flera år.

16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?

Träffa vänner (hösten 2024 levererade nästan allt annat än det) och mitt skrivande både här och annars.

17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?

O ja.

18. Hur var din julafton?

Bra men väldigt bra underlig. Så där som det blir när nästan allt som hör ihop med julen inte finns där.

19. Blev du kär?

Nykär i lärarjobbet!

20. Vilket tv-program har varit det bästa på tv?

På tv är det nog Idol och Förrädarna. Så där inte på tv är det Tunna blå linjen.

21. Hatade du någon som du inte hatade förut?

Nå nej. Men jag har väldigt svårt för de människor och krafter som skapar och upprätthåller krig.

22. Vilken bok var den bästa du läste 2024?

Alltid svårt. Men till favoriterna hör åtminstone de här:

23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?

Vågar jag säga Cha cha cha igen?

24. Önskade du dig något som du fick?

Absolut. Glädje. Meningsfullhet. Hälsa. Vänner.

25. Önskade du dig något som du inte fick?

Balans.

26. Vilken var årets bästa film?

Jag tror Inside Out 2 var årets enda. Men jag tyckte om den.

27. Vad gjorde du på din födelsedag?

Inget dramatiskt eller stort. Men jag hade det bra. Och fick hälsningar jag minns med värme än idag.

28. Vilka var de bästa människorna du träffade?

Jag har alltid tolkat den här frågan som en fråga om vilka nya som varit de bästa, och trogen de tolkningen så blir det nog mina nya och egna studerande.

29. Hur skulle du beskriva din klädstil?

Också i år var den otippad och oförutsägbar och ojämn. Också i år var jag nöjd med det.

30. Vad fick dig att må bra?

Människorna. Träningen. Jobbet. Läsningen. Uppdragen. Resorna.

31. Vilken kändis var du mest sugen på?

Tråkigt osugen på kändisar.

32. Vem saknade du?

De där älskade som är för långt borta i vardagen, mina älskade systrar till exempel. Den yngsta gifte sig i år.

33. Vilken månad var din bästa månad?

November. Och det är ju typ aldrig november.

34. Finns det något du kunde ha gjort bättre?

Väldigt mycket. Jag är lite för luststyrd och lat för mitt eget och andras bästa.

35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?

Jag kommer inte att köpa kläder. Alls. Och jag ska faktiskt försöka klara av det.

Jag kommer förhoppningsvis torka ännu mindre hundkiss, vi är redan på jättegod väg.

Jag kommer att resa betydligt mindre i år än förra året.

Jag hoppas på lite lugnare perioder redan i vår och också i höst.

Jag vill bli tryggare, snällare, generösare och bättre. Gärna roligare också.

Och på ett sätt önskar jag mig pyttelite mera tidspessimism. På ett sätt inte alls. Vi får se.