Jag hann bli lite rädd mitt i den lyckliga kvällen när jag såg ett brev från studiestödsnämnden. Eftersom jag avklarat mina studier för ett och ett halvt år sedan känns det onekligen märkligt att kela fortfarande har makt över mig. Jag trodde faktiskt i några minuter att jag i år igen skulle få återbetala ett fyrsiffrigt belopp.

Efter en lång dag på jobbet fick jag komma hem till en nystädad lägenhet. Det kallar jag överraskning. Och så kan jag ju återigen konstatera att Fredrik fortfarande är ohotad i tävlingen om titeln världens bästa man. Han älskar mig.

En vän till en syster har en baby som ropar på kvällarna och sover dåligt på nätterna. Jag lider med henne och jag minns precis. Jag minns hur andra sa att det går över och att jag bara ville veta när. Jag trodde att jag skulle orka allt om jag bara fick veta när jag skulle slippa orka. Men jag trodde fel. Om någon skulle ha sagt att nattsömnen skulle bli stabil först efter att Ingrid blev två år och fyra månader skulle jag nogha orkat ganska dåligt.

Sedan i kväll klockan sex finns det inte en enda jobbrelaterad text för mig att läsa. Så har det inte varit sedan mitten av december. Fatta. Sedan mitten av december.

Den här stunden kommer inte heller att vara länge, högst till klockan tre i morgon. Och även om jag njuter av det nu så blir det roligt med mera text. Det är ju en del av det jobb jag klassar som bäst i världen.

Tjugo före sex kom vi överens om att ligga och vila en kvart var i sängen. Bara för att vi är lite trötta och för att det är så sjukt skönt. Fem före sex blev det min tur. Och där låg jag sedan i en timme och läste och var mera avslappnad än på flera dagar. Jag tycker om mitt avslappnade jag.

Sedan blev huset invaderat av goda vänner. Jag bakade scones och fixade förgräddade bullar (världens bästa grej). Min bästis klippte fyra män medan vi andra tittade på och underhöll med berättelser och seriösa samtal. Och jag tänkte: hur kan jag få ha det så bra att just de här människorna vill sitta i just mitt vardagsrum?

Lycka en onsdag.

I dag på väg hem var jag pinsamt nära att börja gråta två gånger för att det var så kallt om mina fingrar. Mina naglar värkte ännu en halv timme efter att kom in i värmen. Jag börjar avsky det här. Jag är redo för vår.

Jag fick en fråga i dag. Som jag tror att jag vet hur jag ska besvara. Men jag vill gärna veta  hur du skulle svara. Vill du bli smartare, snyggare eller rikare?