En mänsklig rättighet och en mänsklig skyldighet

I går såg jag och Hilde dokumentären The true cost som visade upp en riktigt oglammig bild av modeindustrin. Jag har sett liknande dokumentärer tidigare och jag har läst flera böcker om samma ämne, men jag är inte bättre än att jag ibland behöver påminnas om det jag redan vet. För H&M påminner mig hela tiden om det andra.

Det är jobbigt att se sådana dokumentärer. Jag förstår att många låter bli. Det är ju på många sätt så skönt att få tro att man faktiskt har råd och rätt att kunna köpa nya kläder varje vecka. Det är på många sätt så oskönt att inse att någon annan betalar det pris som jag själv inte betalar. Och att denna någon annan har betydligt färre och sämre valmöjligheter än jag själv.

Direkt efter att jag i går lämnat teven för en annan skärm nåddes jag av reklam för ett företag som jag själv aldrig har handlat ifrån, men som finns i mitt flöde nästan varje dag.

Titta på klänningen till vänster. Den kostar fem euro. Det är ju helt absurt! Även om tyget hade varit gjort av hushållspapper borde bara det i sig ha varit dyrare. Fem euro!!!

Och titta på klänningen till höger. En klänning värdig att gifta sig i. För tretton euro. Det är lika absurt. Tretton!!!

Roligare shopping, säger de. Roligare för vem? frågar jag mig. Och svaret är ju tyvärr alldeles för uppenbart.

Man ska inte kunna köpa en hel klänning för fem euro. Inte för tretton heller.

Punkt.

Det är inte en mänsklig rättighet att göra det. Kan det rentav vara en mänsklig skyldighet att låta bli?

Jag vet inte. Jag är inte framme ännu, inte alls i mål. Jag är inte där jag vill vara och jag har inte tänkt färdigt. Men jag vet åt vilket håll jag vill gå. Och jag måste aktivt påminna mig om det med jämna mellanrum, i en värld som drunknar i påminnelser om helt andra saker.

Advertisements

2 thoughts on “En mänsklig rättighet och en mänsklig skyldighet

  1. Så viktigt ämne! Alla gör vi ett val vid varje inköp till hur modeindustrin ska se ut. Tyvärr är det ju inte så enkelt att klura ut hur man ska konsumera för att göra tillverkarnas arbetsförhållanden bättre men det gäller väl att vi konsumenter måste ryta till om vad som inte är okej och att handla produkter som är fair certifierade (även om dom också kan vara väldigt missledande) samtidigt vill man inte sluta köpa produkter tillverkade i u-länder eftersom dom behöver arbeten, riktigt svårt hur man ska gå till väga. Känner också att klädkedjorna borde ta ett större ansvar men det händer förhoppningsvis om vi konsumenter visar att det inte är okej och att vi är villiga att betala mera för produkterna. För i sist och slutligen gör ju klädkedjorna det som det finns efterfrågan på.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s